Klimatet

Klimatförändringarna är här. April 2021 blev den 344:e månaden i rad då den globala medeltemperaturen låg över genomsnittet. Den stigande temperaturen märks i haven där korallreven bleknar. Den märks också på land där årstiderna inte längre dyker upp när de brukade. Många arter får problem när naturen beter sig på nya sätt. Klimatförändringarna innebär också att vädret varierar kraftigare. Torka, översvämningar och stormar som vi brukade se som extrema har börjat dyka upp allt oftare. Det här drabbar människor. Särskilt drabbar det fattiga människor.

Sambandet mellan människans koldioxidutsläpp och klimatförändringarna har varit känt länge, men de politiska besluten har dröjt. Glädjande nog är klimatfrågan idag högt på den politiska agendan både i EU, Kina och i USA, som tillsammans står för en majoritet av världens klimatgasutsläpp. Det är mycket viktigt att dessa tre kraftigt minskar sina utsläpp. I många rika länder, bland annat i USA och EU, minskar utsläppen i absoluta tal samtidigt som ekonomierna växer, människor får det bättre och lever längre.

Parisöverenskommelsen från december 2015 innebär att världens länder har enats om att stoppa uppvärmningen innan den passerar två grader och att ansträngningar ska göras för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Det bör nämnas att två grader är en dramatisk temperaturhöjning som skulle få stora konsekvenser för ekosystemen såväl som för oss människor. En temperaturhöjning om 1,5 grader är inte på något sätt oproblematisk, men den skulle få betydligt mindre konsekvenser.

Att stanna vid 1,5 grader skulle kräva att de fossila bränslena försvann globalt inom några få år. Det kommer inte att hända. Det är inte heller ett önskvärt scenario då det skulle få förödande konsekvenser för samhället. Det finns ingen chans att ställa om så snabbt utan att det drabbar människor mycket hårt. För att nå 1,5 grader behöver vi istället göra allt vi kan för att få bort de fossila bränslena så snart vi kan. Samtidigt behöver vi fånga in koldioxid vi redan har släppt ut. Vi behöver åstadkomma negativa utsläpp i stor skala. Det kan bland annat göras genom att koldioxid fångas in och lagras i berggrunden, genom vittringsprocesser som binder kol, genom att mängden kol bundet i växtlighet ökar och genom att kollagren i marken ökas.

Ekomodernisterna menar att det behövs tydliga lagbundna mål för utfasningen av de fossila bränslena. Dels behövs mål för när de ska vara borta. Dels behövs delmål i närtid som tydliggör de insatser som behöver göras i år och de närmaste åren. Det behövs tydliga besked om när fossila bränslen ska sluta säljas. De motorer som då finns kvar behöver då istället drivas av fossilfria alternativ till bensin, diesel, flygfotogen och naturgas.

De fossila utsläppen ska bort. Det kräver att vi slutar använda fossila bränslen. Det är inte en lösning att samla in och lagra koldioxid från fossila bränslen. Dels kommer inte all koldioxid att kunna samlas in, dels behövs potentialen att lagra koldioxid för de negativa utsläpp vi vet att vi måste göra och från tillverkningen av cement där vi saknar alternativ till att samla in de utsläpp som sker. Slutsatsen blir att de fossila bränslena måste bort. För att begränsa temperaturhöjningen måste det gå fort. Sedan vi fick tydliga bevis för att klimatet har börjat förändras har vi ägnat fyra årtionden att fundera över vad vi ska göra. Hade vi börjat tidigare så hade vi kunna göra det här i lugn takt, men den möjligheten har vi förlorat. Nu är en snabb utfasning av de fossila bränslena det enda alternativet.

Det finns två sätt att göra det här. Dels kan vi byta ut fossila bränslen mot fossilfria alternativ. Det finns en stor potential i elektrifiering både i transportsektorn, i industrin och i värmepumpar för uppvärmning. Elen ger för det mesta en hög verkningsgrad och elektrifiering innebär då ett effektivt energiutnyttjande. Biobränslen kan spela en begränsad roll. Resten av utmaningen måste vi lösa med fossilfria energibärare som vätgas och ammoniak, eller med syntetiskt framställda kolväten, så kallade elektrobränslen. De senare tillverkas av vätgas, infångad koldioxid och fossilfri energi från kärnkraft, vindkraft, vattenkraft eller solceller.

Det vi annars måste göra är att sluta med de aktiviteter som kräver fossila bränslen. Det har större konsekvenser än ett bränslebyte, men utsläppen ska bort och därmed finns ingen annan utväg för de aktiviteter som inte lyckas ställa om. Till dess en aktivitet har blivit fossilfri bör vi välja bort den till förmån för de alternativ som hunnit ställa om. Så länge flyget är beroende av fotogen behöver vi resa med tåg. Bilresor kan göras elektriskt, eller med alternativa transportmedel som cykel och kollektivtrafik. De fossilbilar som finns kvar i drift bör användas sparsamt.

Vi har fortfarande en god chans att stoppa temperaturhöjningen innan den ger allt för allvarliga konsekvenser men det kräver kraftfulla insatser överallt. Alla utsläpp räknas. All koldioxid som når atmosfären gör saken värre oavsett den släpps ut här eller någon annanstans. Alla som använder fossila bränslen måste planera för att sluta med det. Men ingen kan göra det själv. Vi behöver tillsammans få på plats de fossilfria alternativen.

Även om vi inte lyckas hindra temperaturökningen vid 1,5 grader, eller ens två grader, får vi aldrig ge upp. Det är betydligt bättre om vi stannar vid 1,5 grader än om vi når två grader. Men det är på samma sätt mycket bättre att stanna vid två grader än vid 2,5. Klimatarbetet blir än mer angeläget om vi missar våra mål. Det finns ingen återvändo. Det finns inget utrymme för passivitet. Nu behövs handling.